Hedersbetygelse på örlogsfartyg

This unplanked model of a three-decker can be dated to c. and is one of the world's oldest models of a warship. Although not definitively identified, recent research links it to the Swedish ship *Riksäpplet*, designed by the English master shipwright Francis Sheldon and launched in

The model was possibly made for Sheldon, who came to Sweden in He was one of a number of English shipwrights employed by the Swedish crown during the period. Previously, most Swedish warships had been built in the Dutch style.

From around , the English Royal Navy’s administrators commissioned models that were accurately detailed and true to scale. These miniatures, which came to be called Navy or Admiralty Board models, had an unplanked lower hull to emphasise the shape of the underwater body.

The model was restored by rear-admiral Jacob Hägg in the late s. Missing parts have been reconstructed using lighter coloured wood.

3D model produced by Adam de Kaminski and Vasilis Haroupas for SMTM,

Örlogsfartyg, örlogsskepp (från örlog, äldre ord till krig) alternativt krigsfartyg, existerar sjögående ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig avsedda till militära ändamål, ofta bestyckade med ballistiska robotar, fartygsartilleri, luftvärn, målsökande robotar, sjunkbomber, torpeder, minor och liknande vapen samt med kapacitet för bekämpning av andra fartyg, flygplan och militära installationer vid land. mot örlogsfartygen räknas även hangarfartyg och landstigningsfartyg.

Tidig historia

I antika krig användes fartyg ursprungligen endast till transporter. Senare utrustades ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig även till strid mot sjöss. enstaka berömd beskrivning av sjöstrid finns vid Ramses III:s gravkupol inom Medinet-habu nära Tebe inom Egypten; den föreställer faraonernas seger ovan filistéerna (ca ). Specialkonstruerade sådana började tillverkas omkring ^[1]

Antikens krigsfartyg, triremerna (från ca ), var tunga galärer tillsammans metallförstärkt ramm. De roddes, men inom gynnsam luftström användes även segel. Besättningen bestod förutom av roddare av soldater, som stod uppställda vid högt belägna däck alternativt plattformar, ibland benämnda kastell eller backar. Striden mellan fartyg avgjordes genom ramning eller än

•

Fartygschefen: ”Fritidsbåtar och Flottan måste dela på skärgården”

Stora snabba fartyg som dundrar fram i smala sund blir en allt vanligare syn. Militären måste få öva. Men hur påverkar det fritidsbåtsfolket? Vi följde med på ett av Sjöstridsskolans fartyg för att få fartygschefen Andreas Jelgards syn på framtiden.

Stillbild: Michaela Linge/Försvarsmakten.

När vi kliver ombord på HMS Astrea är det en kall decembermorgon och eleverna ombord gör den den tredje och sista utbildningen förlagd på skolfartyget.

För dem likt för fartygschefen Andreas Jelgard har natointrädet och ett allt mer spänt omvärldsläge inneburit ett högre tempo i takt med att det svenska försvaret ska byggas upp igen. Detta märks inte minst i de svenska skärgårdarna som kanske är den viktigaste försvarslinjen Sverige har.

Det är också här skärgården som Flottan verkar med utbildningar, övningar och insatser. I dessa tider krävs inte bara mer av försvaret utan även av fritidsbåtsfolket som den militära närvaron knappast varit obemärkt för.

Vad som krävs, enligt Andreas, är en ömsesidig respekt.

– Den marina närvaron i skärgården har ökat, och den kommer att fortsätta att öka, säger Andreas Jelgard när vi