Döms till vård
•
Lag om rättspsykiatrisk vård
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. () Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Lag om rättspsykiatrisk vård (), förkortat LRV, är en svensk lag som berör den som av brottsdomstol överlämnats till sådan vård. I dessa fall är förutsättningen att personen begått ett brott, men på grund av allvarlig psykisk störning vid den tidpunkt då brott begåtts inte kan dömas till fängelse. Lagen omfattar följande kategorier:
- Patienter som efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård
- Personer som är anhållna eller häktade och behöver rättspsykiatrisk vård.
- Häktade personer som är intagna på enhet för rättspsykiatrisk undersökning.
- Personer som dömts till fängelse och är intagna i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt och behöver rättspsykiatrisk vård.
Om rättspsykiatrisk vård
[redigera | redigera wikitext]En person som döms till rättspsykiatrisk vård ges inte ett tidsbestämt straff att avtjäna. Vården får pågå högst fyra månader. Om chefsöverläkaren bedömer att vården må
•
Skillnaden på den utredande och vårdande rättspsykiatrin
I Rättsmedicinalverkets uppdrag ligger att göra bedömningar om personer som är misstänkta för brott kan lida av en allvarlig psykisk störning. Det är sedan domstolarna som beslutar om påföljd. Men vad händer sedan med personerna som döms till rättspsykiatrisk vård?
Rättsmedicinalverket är endast involverad i den utredande delen av rättspsykiatrin, men får ändå frågor om vad som händer med dem som döms till rättspsykiatrisk vård. Var bedrivs vården? Hur länge sitter man där och hur blir man utskriven är några av de frågor som vi får.
Den som bedöms ha en allvarlig psykisk störning ska i första hand inte dömas till fängelse. För att kunna ta ställning till straffet i ett brottmål kan en domstol begära en mindre rättspsykiatrisk undersökning av den misstänkte, en så kallad paragraf 7-undersökning.
&#; Varje år gör våra rättspsykiatriska undersökningsenheter cirka 1 paragraf 7-undersökningar. En sådan består av ungefär en timmes samtal med den som ska undersökas och resultatet visar om en större rättspsykiatrisk undersökning är att rekommendera, säger Marianne Kristiansson, rättspsykiater och överläkare på Rät
•
Medicinvetarna: # Vem får rättspsykiatrisk vård?
För att enstaka brottsling bör dömas mot vård bör personen bedömas lida från en seriös psykisk störning när brottet begicks. för att lida från en seriös psykisk störning innebär för att man äger svårt för att korrekt värdera verkligheten.
– Personen är kapabel ha hallucinationer, vanföreställningar samt liknande. Den vanligaste sjukdomen som ligger bakom störningen är psykisk sjukdom men även bipolär sjukdom förekommer samt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism. Ibland är kapabel det artikel svårt för att avgöra fanns gränsen går mellan bristande verklighetsuppfattning samt vissa konspirationsteorier, säger Katarina Howner, doktor och dubbelspecialist i psykiatri och rättspsykiatri och docent i psykiatri.
Hon är forskargruppsledare för forskargruppen Forensisk beteende- och neurovetenskap vid avdelningen för klinisk neurovetenskap nära Karolinska Institutet. Katarina Howner är även anställd från Rättsmedicinalverket var hon arbetar med rättspsykiatriska undersökningar samt forskar sidled om psykopati och bristande på empati. I del av KI:s podcast Medicinvetarna berättar denna om hur en rättspsykiatrisk bedömning går till, vem som kommer i fråga