Hur uppstår strömmen
•
Havsström
En havsström är en mer eller mindre regelbunden rörelse av havsvatten i någon av jordenshav eller oceaner. Havsströmmar kan vara tusentals kilometer långa och har mycket stor betydelse för klimatet och ekosystemen. Till exempel gör Golfströmmen att klimatet är betydligt varmare i nordvästra Europa liksom Californiaströmmen gör klimatet på Hawaii betydligt svalare jämfört med andra regioner på motsvarande breddgrader. [1] Det finns tre huvudsakliga krafter som skapar havsströmmar: vinden, skillnader i vattendensitet och tidvattenströmmar (månens och solens påverkan)
Vinddrivna havsströmmar
[redigera | redigera wikitext]Den kraft som är mest betydelsefull för de stora ytliga havsströmmarna är vinden. Vinden påverkar havsytan genom direkt friktion i vindriktningen, men corioliseffekten gör att den här vattenrörelsen inte fortplantas i samma riktning ned i djupare vattenskikt. Vattenrörelsen avlänkas vinkelrätt mot vindriktningen, till höger på Norra halvklotet och till vänster på Södra halvklotet. Rörelsen sker i ett 10– meter djupt lager, ekmanskiktet, och kallas ekmantransport.[1]
De ytliga havsströmmarna på global skala bestäms av hur ekmantranspor
•
Elektricitet
Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten'[1], är ett fysikaliskt fenomen. Grunden till elektricitet är att materia kan ha en elektrisk laddning. Fenomenet tar sig uttryck i välkända former som blixtar och statisk elektricitet liksom i elektromagnetiska fält och elektromagnetisk induktion. Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet för bärnsten, ηλεκτρον (elektron) och slutligen från latinets ēlectricus (bärnstensliknande). Ordet myntades av britten William Gilbert år vid hans experiment med statisk elektricitet.
I dagligt tal räcker ordet elektricitet eller elkraft för att beskriva ett antal fysikaliska effekter. I vetenskaplig terminologi är däremot denna term vag, och det är bättre att tala om följande inbördes relaterade men distinkta fenomen:
- Elektrisk laddning — en egenskap hos vissa subatomära partiklar och som bestämmer deras elektromagnetiska interaktioner, mätt i coulomb. Elektriskt laddad materia både skapar och påverkas av elektromagnetiska fält.
- Elektrisk ström — en rörelse eller flöde av elektriskt laddade partiklar, som mäts i ampere.
- Elektromagnetiskt fält — ett kraftfält som skapas av en elektrisk laddning på laddni
•
Elektrisk ström
Elektrisk ström är en flöde från elektriska laddningar. Strömmens storlek definieras likt laddningsmängd per tidsenhet. Den elektriska laddningen i struktur av partiklar är vanligtvis elektroner dock kan även vara joner i enstaka elektrolyt.[1]
Upphovet mot en ström är vanligtvis en spänning, det önskar säga ett skillnad inom potential mellan två punkter.
SI-enheten till elektrisk strömstyrka är ampere (A) samt är ett av dem sju grundenheterna.[2]
Den konventionella symbolen för strömstyrka är I, vilken härrör från den franska frasen intensité dem courant, alternativt engelskans current intensity.
Strömstyrka
[redigera | redigera wikitext]Den momentana strömstyrkan existerar
och medelströmmen över ett given tidsperiod t inom sekunder existerar
där Q är laddningsmängden i coulomb.
Enligt Ohms lag ges strömstyrkan från
där U är den elektriska spänningen i volt och R är resistansen i ohm.
Strömriktning
[redigera | redigera wikitext]Ett flöde från positiva laddningar ger identisk elektriska ström och besitter samma utfall i ett krets, liksom ett lika stort flöde av negativa laddningar inom den motsatta riktningen. eftersom strömmen är kapabel vara flödet av antingen positiva elle