Röntgen datortomografi strålning

  • röntgen datortomografi strålning
  • Ct röntgen strålning
  • Datortomografi strålningsdos

    • •

    Jag skulle vilja veta i vilken omfattning man utsätts för strålning ( milliSievert ) i samband med olika undersökningar.
    1. Skärmbildsundersökning.  2. Skiktröntgen.  3. PET-CT. 4. Scintigrafi.

    Några exakta värden på stråldoser är väldigt svårt att ge. Det beror på frågeställning (vad som ska undersökas), vilken utrustning som används, patientens storlek, mm. Mellan tummen och pekfingret för normalstora patienter gäller:

    1. Skärmbildsundersökning gav stråldoser från 0,5 mSv upp till 2 mSv. Denna typ av undersökning gav relativt höga stråldoser och har ersatts av konventionell lungröntgen som med en modern röntgenutrustning ger en stråldos mellan 0,02 mSv och 0,06 mSv.
    2. Datortomografiundersökningar: CT-skalle ca 2 mSv, CT-thorax ca 5 mSv och CT-buk ca 10 mSv. Sen finns det ”lågdos”-varianter på vissa CT-undersökningar som ger ca % av dosen jämfört med normaldosen.
    3. PET-CT: Beroende på typ av undersökning och vilken radioaktiv isotop som används hamnar dosen oftast mellan några mSv upp till ca 15 mSv.
    4. Scintigrafi: Åter igen, beroende på typ av radioaktiv isotop och typ av undersökning ligger de flesta undersökningar i intervallet från 1 mSv upp till 10 mSv.

    M. O. sjukhusfys

  • röntgen datortomografi strålning

    • •

    Jag undrar hur många gånger man kan göra en dataröntgen innan det blir farligt? Jag har på ett år röntgat lungorna 1gång. Bröstkorgen 1gång. Huvudet 2 gånger med kontrast. Magen 1gång. Börjar kännas som att man kanske blir utsatt av för mycket strålar. Är detta farligt?

    Alla röntgenundersökningar innebär en liten risk. Det är stråldosen som avgör hur farlig undersökningen är. Beroende på typ av röntgenundersökning ligger stråldosen normalt mellan 0,1 mSv (millisievert) och 10 mSv.

    1 mSv i stråldos innebär en viss liten risk. 2 mSv i stråldos innebär dubbelt så hög risk som 1 mSv och 10 mSv innebär tio gånger högre risk jämfört med 1 mSv.

    Det finns ingen gräns då strålning börjar bli farligt. Det finns alltså inget så kallat tröskelvärde. Även små stråldoser innebär en liten risk. Man blir inte mer känsligt för strålning av att utsättas för strålning. Man härdas heller inte. Om man är med om två lika undersökningar med samma stråldos så är risken med den första undersökningen lika stor (liten) som risken med den andra undersökningen. Det är den sammanlagda stråldosen som anger den totala risken med de röntgenundersökningar som man har varit med om.

    Lite kan man likna dett

    •

     Jag en kvinna som skall röntga mig nästa vecka till 3:e gången detta kalenderår. Denna gång gäller MR.
    Ländryggen handlar det ifall beskedet för att jag besitter fått benskörhet (Osteoporos) genom benscanning (DXA) nyligen. I våras DT scannades jag på grund av buksmärta och  MR scannade mitt huvud.
    Nu existerar jag oroligt att jag har redan utsatt min kropp på grund av en upphöjd dos från farliga strålar 2 gånger detta kalenderår. Vad skall jag göra?

     Till att börja med måste vi reda ut då du utsätts för strålning och hur höga stråldoser det handlar om.

    MR (magnetisk resonans) existerar en teknik som utnyttjar magnetfält samt radiovågor. eftersom inga röntgenstrålar används anses denna teknik som ofarlig (dock, besitter man inopererade metallföremål inom kroppen alternativt en pacemaker kan detta finnas vissa risker tillsammans med MR).
    Mätning av benskörhet görs tillsammans röntgenstrålar (DEXA), men man behöver endast använda sig av små mängder strålning. Därför kunna man inom praktiken bortse får riskerna med denna typ från undersökning.
    DT (datortomografi) existerar en teknik som använder sig från röntgenstrålning. för att undersöka buken med DT innebär stråldoser som motsvarar den naturliga bakgrundsstrålningen såsom man får under en par tid. Även nära dessa stråldoser anses risken som